I Utvandrarland

För en tid sedan var labradoren Rocket ute på promenad med Marie, vår landlord. Man kan säga att han på sätt och vis gjorde skäl för namnet genom att nafsa en granne på armen. Tyvärr en granne som Marie inte är så där våldsamt bundis med sen tidigare. För att motverka avlivning har jag skrivit ett brev där jag bedyrar hur snäll Rocket är och att han minsann aldrig bitit mig. I verkligheten är Rocket en tämligen stor, stark och "social" hund och jag fick verkligen hålla tungan rätt när jag beskrev honom.

Växelkursen på nafsande hundar är rätt låg här vad det verkar, så sen dess har vi inte sett röken av honom. Jag tror att Marie gjort som Gustav Wasa och "gömt" honom hos släktingar på behörigt avstånd från "surgrannen" på Garfield Ave.

Inget ont som inte har ngt gott med sig. Det finurliga med detta, förutom att jag slipper rolla kläderna femtielva gånger innan jag går till plugget, var att jag nu hade en hållhake på Marie. Samtidigt som jag lämnade över Rocketmailet så frågade jag lite i försiktigt om vi kunde låna hennes Honda och ev. henne också som chaufför. Det gick alldeles utmärkt bra. Man är ju inte dum på det sättet:)

Dagen efter åkte jag och T och H till några små byar utanför Minneapolis där Vilhelm Mobergs utvandrarserie delvis utspelar sig. Moberg lär ha cyklat runt i Chisago Lake, Lindström, Scandia och Taylors Falls sommaren 1948. Han hade tofflor utan strumpor på statyn där han står lutad motsin cykel vid infarten till Chisago Lake.

Det var hit till Chisago många av de första (i verkligheten) emmigranterna slog sig ned i mitten av 1800-talet. I Mobergs berättelse bosatte sig Karl Oskar och Kristina Nilsson från Ljuders socken i Småland här. Det är även i Chisago de begravs.

Efter ett kort stopp på Svens Comfort Shoes åkte vi vidare till nästa svenskby, Lindström. Här fanns en staty av Karl Oskar och Kristina och vi åt lunch på The Swedish Inn!! Det fanns en stor vitmålad kaffekanna med blommor och texten Välkommen till Lindström.

Strax utanför låg kyrkogården med det ironiska namnet Glader Cemetary, efter Anders Petter Nilsson Glader som tydligen var den första pionjären. På denna kyrkogård ligger nästan uteslutande svenska nybyggare. Flertalet gravstenar var från 1800-talet och det stod född och död på dem! Dessa gravstenar lär synas i slutet av filmen "Det nya landet". Kändes väldigt märkligt att gå runt där. Jag undrar hur det var att komma hit för över hundra år sedan, att lämna allt och börja ett nytt liv så långt bort. Undrar om de längtade hem till landet de aldrig skulle återse?

Det finns även Nya Duvemåla här. Platsen är utsedd av Moberg själv och ligger på en kulle med utsikt över sjön South Center Lake och Glader kyrkogården. Huset med inventarier visar hur Moberg tänkt sig Karl Oskars och Kristinas sista boplats. Även astrakanäppelträdet skall finnas på plats.

Vi besökte även Taylors Falls, gränsen för hur långt nybyggarna kom på St. Croixfloden. Sista stoppet gjorde vi i Scandia där vi tittade på ett museum som hette Gammelgården. Det var tyvärr stängt så vi fick nöja oss med att se hur ett emmigranthem från 1800-talet såg ut.

Ställena i sig var kanske inte så mycket att se, men jag tycker det var intressant att uppleva hur det såg ut där de första svenskarna slog sig ned. Det var även roligt att lära känna Maire lite närmare, hon är en rätt cool tant för sin ålder. Lite väl liberal med trafikreglerna kanske. Under dagen hann vi bl a med att köra mot enkelriktad trafik, "låtsas" att Exit betyder Enter, och på den typ tomma kyrkogådsparkeringen i Chisago lyckas parkera på den enda rutan man inte fick stå på. Jag tror den var till för prästen, men det gav Marie uppriktigt faderulingen i!

Dude, my client's case is da bomb!

I morgon kl 9 Minnesotatid gäller det. Jag ska alltså spela District Attorney tillsammans med min co-counsel Karl Schmidt i målet State v. John Diamond. First degree murder. Det ni! Jag börjar bli lite nervös nu när det inte är så länge kvar. Jag tror dock vi har en ganska god chans om allt går som det ska.

Tidigare har de haft high school kids som jury, men i år är det tydligen retired U of M grads, dvs. ett gäng glada pensios. De kan nog vara lite kluriga så det gäller att tala högt så alla hörapparater hör och ha stora tydliga bilder så alla hänger med i svängarna. Det är nog bra träning för mig på sätt och vis. Varför? Jo Judge Peterson säger ofta till mig " Mr Hilmertz, you are really a humble Swede. You say the right things, but you must fill the room!" Ni amerikaner är så högljudda tänkte jag tillbaka, men det sa jag förstås inte. "Yes Your Honor, I'll think about that!" sa jag istället, humble som jag är.

I torsdags på sista lektionen innan rättegången fick vi tips på nymodigheter som Mr Johnson, en av våra lärare, lärt sig av sina barn. Här kommer ett litet uttdrag:

In the spirit of the new green communication, I have recommended to my law partner the introduction of teenage slang into our office and professional lexicon. My administrative assistant will be authorized to inform callers that, "I'm sorry, Mr. Johnson is either marinatin' with his homeboy or chillin with his celly. Would you like to check his vitals?" /.../

In court the traditional "Your Honor" used to address the judge could be shortened to "Dude". A pithy "Duhhh" could replace "That is correct, your Honor". And typically verbose closing arguments to juries could be dramatcally shortened: "Dudes, my opponent should shut his gob: he's gone postal, and his case is tore up from the floor up. He's a swiffin' buster or I'm a noob. He's breakin' your crayons. My client's case is da bomb". Imagine the time savings for the entire court system.

So dudes, do me one solid and consider the possibilities. Don't be agnorant. Whatev.

På LLM writingkursen har prof. Kruger lärt oss att man ska anpassa budskapet efter mottagaren, så kanske får Your Honor vänta med att kallas Dude.

I dag har förberedelserna varit mycket noggranna. Vi har införskaffat en riktig vattenpistol. Den är neongrön och har riktiga magg så det kommer göra susen. Ett paket Winston har vi också.

På klädfronten upptäckte jag nyss att en söm gått upp lite i baken på mina kostymbrallor. Rackarns! Men som tur är råkar det vara så praktiskt att vi bor inneboende hos en dam i "övre juryåldern" ,och hon sydde mycket entusiastiskt ihop brallan igen. Nu har jag även rollat bort allt katt och hundhår, så nu är jag redo!

Nu återstår bara att sy in John Diamond i finkan, men var sak har sin tid!

November rain

Hej! Idag var en lång dag, kom precis hem från biblan. Det är verkligen riktig november här. Kallt, ibland minus, snöblandat regn. 

Det är mycket nu. Law school är lite annorlunda än juristlinjen hemma i Uppsala. Delvis pga språket förstås, men mest för att man läser fyra kurser samtidigt här. Har precis avslutat en immaterialrättsmemo om WWE wrestling, Hulk Hogan stuff ni vet. 

Nästa vecka har jag mock trial på måndag med riktig domare, jury osv. Gulp. Men det ska nog gå det med. Legal writingkursen är snart klar, så i och med nästa vecka blir det till att trycka på sig sina syltbottnar och parkera baken i biblan och börja plöja evidence. Det är som tur är min enda riktiga tenta, men kursen är rätt teknisk, läraren bra men (ö)känd för att vara "klurig", tentan är closed book och boken är tjock. Men det ska gå, Yes, we can! som Barry brukar säga. 

För någon vecka sedan skrev jag en uppsats om Obama och McCains personligheter, och de verkar tämligen olika. Själv är jag dock ganska lik Obama om jag får säga det själv.Vi är båda (snart) jurister. Efter Halloween har vi en snarlik "frisyr", vi är lika långa, och än så länge ganska smala.  

I mataffären upptäcker jag ständigt nya goda saker. Men som tur är är det så praktiskt ordnat att jag har en liten inbygd masugn som har samma aptit som hummrarna som rullar fram på stadens gator. Hur Obama håller magen på plats vet jag inte, kanske är han inte så svag för jordnötter och Ben & Jerry's? 

Obama är ju snart president för världens största land. Själv hoppas jag också på att bli president snart, fast inom ELSA, världens största förening för juridikstudenter. 

Jag har tidigare funderat på att åka ned till varma Californien och se L.A. och San Fransisco. 

Efter att ha klurat lite närmare och rådfrågat min kloke far har jag kommit fram till att det av tidsskäl blir svårt att göra Californien rättvisa. Så det får bli ngn annan gång. Drömmen vore en gång med tjock plånbok, oceaner av tid, en bil utan tak och....:) Istället funderar jag nu på att, som Obama, dra mig österut och se Washington D.C.  Vita huset, Supreme Court, Pentagon osv.  

Appropå dreams läser jag Dreams From My Father, Obamas berättelse om sig själv och sin uppväxt. Obama verkar vara en sökare. Kanske går våra likheter djupare än hårfästet? 

A Black Man in the White House

Vid elvatiden igår kväll amerikansk tid utsågs USAs nye president, Barack Obama. Jag och några andra svenska utbytesstudenter tog bussen över till St Paul där demokraterna höll sin officiella valvaka i Twin Cities.  Det hela var inrymt i ett stort hotel och det var massor med folk och en och annan radio och tv-kanal. Det är svårt att beskriva stämningen och det känslosvall som utbröt direkt efter att Obama vunnit. Det gick nästan att ta på, det var nästan elektriskt. Jag blev kramad och ryggdunkad av alla möjliga okända människor vilket först kändes lite konstigt men efter ett tag fattade man att han faktiskt just vunnit. I tidningarna dagen efter (idag) är det många som beskriver att de aldrig under sin livstid skulle få sen en afro amerikansk president. Jag tror att ekonomin var den viktigaste frågan för det amerikanska folket och Obamas budskap om change gick hem. Den gamle piloten och krigsfången McCain tror jag fokuserade för mycket på Irak och det var inte the key issue denna gång. 

I dag på evidencelektionen korkade prof. Cribari som vanligt upp en Coke och sa att det som hände igår var han bara tvungen att adressera på något sätt. Han såg faktiskt rörd ut och jag tror han tyckte att detta var en av de största ögonblicken i hans liv. Han visade några klipp från Supreme Courts avgörande i  Brown v. Board of Education och Griffin v. Prince Edward County där domstolen unanimously banned segregation in schools. Därefter fick vi se ett klipp på McCain efter att han blev släppt från Vietnamfängelset och bara vägde ca 50 kg. Tidigare lektioner har vi som teachingaid tittat på svartvita Cary Grantfilmer i trialmiljö och analyserat advokaternas förhör. Det här var kanske inte säskilt mkt evidence, men man fick en liten fingervisning om hur stort det här är.  America makes history som det står på USA Todays förstasida. 

Efter min första och sista hårfärgning har jag faktiskt samma frisyr som den nye presidenten. Hoppas det är ett vinnande koncept imorgon på trial practice då vi ska hålla opening statements!

Halloween

I fredags firades det Halloween här i USA. Under helgen i Chicago införskaffade jag en Joker kostym och i sista stund fick jag tag på teatersmink och jaguargrön hårfärg. Det var många hemska små barn ute på trick or treat och var trappuppgång var smyckad med pumpor, spindelväv, gravstenar och annat kusligt. 

Jag firade hos min amerikanske kursare Joseph Balderas och alla hade verkligen uttänkta kostymer. En tjej som clerkar för samma domare som jag va utklädd till Sarah Palin och de var läskigt lika.

Det enda problemet var att min jaguargröna hårfärg insisterade på att sitta kvar efter flera tappra schampo attacker, och då jag skulle vara i rätten på måndagen så fick det bli ett besök till frisören. Så nu har jag en mkt kort frisyr ett tag framöver;)